Apoteken på Norrmalm


 

Apoteken på Norrmalm 1675 - 2009

i åldersordning

 

Förord

Avsikten med följande sammanställning är att beskriva hur apoteksbeståndet utvecklats inom Norrmalm fram till 2009, då apoteksväsendet omreglerades. Avsikten är att läsa av läget när förbudet att sälja eller lägga ner de vid omregleringen befintliga apoteken upphör, vilket beräknas ske i mitten av 2013.

Det första apoteket inom Norrmalmsområdet var Lejonet som flyttade från Stortorget till hörnet av nuvarande Gustaf Adolfs torg och Regeringsgatan 1675. Utflyttningar från Gamla stan till Norrmalm var fallet för flera apotek. Det apotek som hade sin första etablering inom Norrmalm var Ugglan på Drottninggatan som anlades 1760. Detta har givetvis att göra med befolkningstillväxten i Stockholm. Det största invånarantalet för Norrmalm inträffade 1930 med nära 125 000 och det lägsta 1980 med ca 47 000. Apotekstäthetens variation över tiden belyses. 

Apoteken på Norrmalm beskrivs mycket kort i åldersordning oavsett om det ursprungligen var beläget innanför eller utanför Norrmalms gränser. I några fall har det ursprungliga apoteket upphört och namnet tagits upp på annan adress utanför Norrmalm vilket också redovisas. Därutöver beskrivs några av de mer bemärkta apoteksinnehavarna och deras yrkesgärning (deras innehavartid på resp. apotek anges inom parentes efter namnet).

En fråga som ofta ställs är varför apotek så ofta har djurnamn. Ett koncentrat av en artikel i ämnet av farmacihistoriens nestor Stig Ekström inleder uppsatsen. Villkoren för att äga och driva apotek har ändrats radikalt över tiden. En kort översikt om detta kompletterar inledningen.

 

Varför har så många apotek djurnamn?

För att ge ett svar på frågan får vi gå tillbaka till 1200-talet. Städerna i Europa växte snabbt och det blev nödvändigt att skilja husen från varandra. Gatunumrering var obekant och läskunnighet var förunnat få. I stället använde man symboler och emblem över ingångsdörrarna.  Vanligt var att man ställde sin verksamhet under beskydd av någon gudomlighet, biblisk företeelse el likn. Uppfattningen om sjukdomar var att de förorsakades av onda demoner som inte bara angrep människor och djur utan också läkemedlen. Därför behövdes motmedel. I Europa var det vanligt med helgonnamn. I Sverige har det förekommit i mindre omfattning (S:t Erik, S:t Ragnhild, Mariaapoteket o s v).

Att djurnamn har använts, inte bara på apotek, anses bero på att djur alltid spelat stor roll för människor inte minst i folkfantasin. Djurens instinkt, klokhet, styrka, list, farlighet har gett både fruktan och dyrkan. Denna symbolik finns också i bibeln. De vanligaste djurnamnen på apotek i vårt land är lejon, örn, svan, hjort och några till. Anledningen härtill har man velat förklara med att dessa djur spelade en stor roll i den kristna symboliken som har sina rötter i äldre kulturers mystik och mytologi. Lejonet symboliserar styrka och makt (jfr riksvapen och liknande) och Kristus har betecknats som ”Lejonet av Juda”. Delar av lejonkroppen har också använts som läkemedel (bl a hjärta mot epilepsi). Även Svanen kan relateras till kristen symbolik nämligen Kristus och hans dödskamp. Örnens storlek och skarpsynthet har beundrats och står i den kristna symboliken för Kristi himmelsfärd. Hjorten är vanlig i antikens mytologi. Den står för evigheten, snabbhet, fruktsamhet och livsförnyelse. Hjortens horn, testiklar, klövar m m har använts som läkemedel.

Det vanligaste apoteksnamnet är dock Kronan som också är en gammal kristen symbol, men också markerat makt och myndighet. Andra metoder för namngivning har varit djur, växt eller annan företeelse som har direkt koppling till närområdet (t ex Lämmeln i Storuman och Orfeus vid Hötorget i Stockholm). Namngivning har nu i stort sett upphört.

 

Hur blev man apoteksinnehavare?

Fram till 1837 skedde all utbildning lokalt på apoteken och apotekaren var ansvarig för utbildningens kvalitet. I regel började lärlingstiden vid 15 års ålder och sträckte sig över 3 - 6 år. Därefter avlades examensprov inför ledamot av Collegium medicum (motsvarande nuvarande Socialstyrelsen) eller provinsialläkare. Man fick gesällbehörighet senare benämnd pharmacie studiosiexamen vilken berättigade till att bereda och expediera läkemedel på eget ansvar . För att erhålla behörighet att utöva apotekaryrket (och äga apotek) skulle examination ske inför Collegium medicum. Privilegium att driva apotek utfärdades av Konungen och senare (fram till 1970) i konselj.

För att nå en jämn kvalitet på utbildningen anordnade från 1817 innehavaren av apoteket Nordstjernan på Norrmalm genomgångar före pharmacie studiosiexamen. Apotekarnas organisation, Apotekarsocieteten, drev frågan om en förbättrad utbildning och startade i egen regi apotekarutbildning 1837. Efter att ha hyrt lokaler på lika håll i staden byggde Apotekarsocieteten en ny skolbyggnad i hörnet Upplandsgatan/Wallingatan vilken stod färdig 1863. I dessa lokaler ägde undervisningen rum fram till 1923, då flyttning skedde till Gamla Teknis' lokaler på Kungstensgatan. 1968 omvandlades institutet till Farmacevtisk fakultet i Uppsala Universitet och del av Biomedicum. Flyttningen ägde rum under en femårsperiod.

Genomgången godkänd apotekarutbildning inkl praktikperioder berättigade att söka apoteksprivilegium.

Apoteken kunde säljas eller ärvas fram till 1870-talet. Därefter inlöstes flertalet apotek av en fond. Det sista säljbara apoteket upphörde 1920. Apotekarna tillsattes då efter ansökningsförfarande varvid yrkesmeriter var avgörande för att erhålla privilegium. Ansökningarna bedömdes av en befordringsnämnd som satte upp tre sökande på förslag. Medicinalstyrelsen förordade och Kungl Maj:t beslöt i konselj (m a o det departementet som ansvarade för dessa frågor). Det ekonomiska övertagande skedde genom opartisk värdering av lager och inventarier. Goodwillvärde förekom inte. Apoteksinnehavaren hade alltså en ställning mellan fri företagare och statsanställd.

Denna ordning gällde fram till 1970 då staten inlöste apoteken och Apoteksbolaget bildades. Därefter anställdes behörig person med farmacevtisk examen som apotekschef, först genom bolagsstyrelsebeslut senare av den beslutsnivå inom företaget som låg närmast över det enskilda apoteket.

Under några senare år har personer utan farmacevtisk examen tillsatts som apotekschefer inom Apoteksbolaget, dock med kravet att minst en farmacevt skall finnas tillgänglig som ansvarig för expeditionsarbetet. Farmacevtisk kompetens är i den nya apotekslagen (2009) inte kopplat till ägandet av apotek. Alla utom läkemedelsförskrivare och tillverkare av läkemedel kan äga apotek.


Befolkningsutvecklingen och apotekstätheten i Norrmalm,
i Stockholm och i hela landet

Tanken var att beskriva apotekstäthetens utveckling i området. Den kan av nyss nämnda skäl endast göras under förra seklet. För att ändå få en bild av utvecklingen har apotekstätheten i Stockholm och i hela landet införts i nedanstående tabell. Den högsta befolkningssiffran för Norrmalm inträffade ca 1930 då nära 125 000 invånare registrerades. Tyvärr har jag inte funnit befolkningstal som avser Norrmalm tidigare än 1890. 

Page-01



1675. Apoteket Lejonet, Hamngatan 31

Apoteket har sitt ursprung i det första apoteket som blev tillgängligt för allmänheten. (Dessförinnan fanns sedan 1552 en apotekare anställd vid hovet). Slottsapoteket, som det då kallades, låg på Stortorget. Sannolikt flyttade det tillbaka till slottet en tid, för 1625 finns åter uppgifter om att apoteket flyttade ut till Stortorget. Namnet Slottsapoteket behölls till 1675 då dåvarande innehavare (Daniel Roberg) försåg skylten med ett lejon, därav det nuvarande namnet.

Samma år flyttade apoteket till Norrmalm vid Regeringsgatans början vid Gustav Adolfs torg. Det finns uppgifter att apoteket har varit beläget i ytterligare två 

Privilegiebrev för Daniel Roberg

lokaler (den ena 1916 vid Jakobstorg 3) innan det 1926 flyttade till det kvarter där det nu finns. Även där har det haft ett par olika lokaler innan det efter cityrivningen fick lokaler i det nuvarande huset 1988.


Det kan vara av särskilt intresse i att nämna att ett apotek fick anläggas i Norra förstaden 1648, men som redan efter en kort tid ”fusionerades” med Lejonet.

Fasad ca 1930

 


Fasad ca1990

 

Apoteksinnehavarna på Lejonet var fram till 1971 i regel utnämnda till hovapotekare.

Av framstående apoteksinnehavare var bland annat:

Johan Ulrich Wertmüller (1730 – 80) en av stiftarna av Apotekarsocieteten 1778 och dess förste ordförande. Livmedikus.

Carl Ulrik och Carl Sprinchorn far och son (1812 – 1841 resp. 1841 – 65). Båda var ordförande i Apotekarsocieteten och ledamöter av Läkarsällskapet. Carl Ulrik anlade igeldammar på Kungsholmen.

Carl Wilhelm Sebardt (1865 – 1918). Han köpte apoteket 1865 vid 24 års ålder och ägde det i 53 år. Kort efter tillträdet blev han utsedd till hovapotekare. Han var ordförande i Apotekarsocieteten, hittills längst av alla - 28 år - samt stadsfullmäktig 1877 – 1905. Ledamot av Läkarsällskapet. Han var också aktiv kyrkopolitiker. Han var ofta anlitad som neutral person vid förhandlingar om apoteksöverlåtelser och vid konkursutredningar. Han spelade en betydande roll vid uppbyggandet av Sandvikens järnverk där hans svärfar hade en ledande position.

Även de övriga här nämnda innehavare av Lejonet var hovapotekare.

 

 1710. Apoteket Morianen, nedlagt 1972

Morianen anlades 1670 av den från Tyskland inflyttade Christian Heraeus vid Norrbro där nuvarande riksdagshuset är beläget. Vid utgrävningar av tomten fann man från detta apotek rester av apotekskärl av vilka några finns utställda i Farmacihistoriska museet.

Vid 1700-talets början fanns endast nio apotek i Stockholm. Särskilt Norrmalmsborna yrkade på att ytterligare apotek borde inrättas. Förste innehavare av Morianen blev amiralitetsapotekaren J.J. Salberg i en lokal på Drottninggatan 13 (övertaget från mostern och apotekaränkan Friedenreich och stadfäst 1712 av Carl XII i Bender!). Av branden i Klarakvarteren 1751 förstördes även apoteket men återuppfördes på samma plats.

År 1825 flyttade Morianen till hörnet av Drottninggatan (23) och Lilla Vattugatan och 1922 till Drottninggatan 19 i hörnet av Karduansmakargatan där det var beläget fram till nedläggningen. Morianen var det sista apoteket i landet som hade homeopatika i lager. 


Övriga apotek hade antingen upphört med försäljningen eller köpte hem endast på beställning.

Bemärkta innehavare:

Christian Heraeus (1670 – 78) övergick till läkarvetenskapen och utnämndes till livmedikus hos änkedrottningen.

Johan Julius Salberg (1710 - 53) amiralitetsapotekare 1719, framstående kemist, ledamot av Vetenskapsakademien vid dess start 1739. (Fick 18 barn med två hustrur!)

Casten Julius Salberg ( 1753 - 89) hovapotekare till kronprinsen (sedan Gustaf  III).

Knut Ljungberg (1873 - 1912) Kommunala uppdrag, ordförande i Sundsvalls sparbank. Ledamot av Läkarsällskapet och dess skattmästare under 12 år.


Fastigheten Drottninggatan/Lilla Vattugatan där apoteket Morianen hade sina lokaler 1825 – 1978. Observera frisen över gatuplanet med morianensymboler. (Lilla Vattugatan ersattes 1926 med Herkulesgatan).

Redan 1715 hade framställningar gjorts om att få inrätta ett apotek i trakten av Hötorget. Detta avslogs med hänvisning till att de nio apotek som fanns i staden var tillräckligt vilket de nio innehavarna livligt understödde.

Till följd av stadens tillväxt bl a på ”öfre Norrmalm” beslöts ändå 1759 att tre apotek fick inrättas i Stockholm, varav ett i trakten av Hötorget. (De båda andra var Gripen på Södermalm och Hjorten på Kungsholmen). Apoteket öppnades 1761 vid Hötorget och var tänkt att kallas apoteket Älgen men apotekaren såg svårigheter att få till en stor älg i skylten och bad att få ändra namnet till Armerade Ugglan, vilket sedermera ändrades till enbart Ugglan. År 1798 flyttades det till nuvarande adress på Drottninggatan 59 och har varit kvar där sedan dess m a o i mer än 200 år. Inredningen i nuvarande skick dateras till 1892 – 93, men har genomgått åtskilliga ombyggnader och kompletteringar; på 1960-talet, 1977 då takmålningarna frilades samt 1993.

Bevarade delar av ursprunglig inredning    Fasaden 1995


En uppmärksammad episod var när apotekaren Tisell (ägare1867 – 74) den 30 november 1868 fick August Blanche döende i sina armar efter att denne deltagit vid avtäckandet av Karl XII:s staty blivit illamående och tagits omhand av apotekaren. 

Apoteket omvandlades 1999 till ett apotek med beteckningen Shop som inte tillhandahåller receptbelagda läkemedel.

Bemärkta apotekare:

Pehr Christopher Schultzen (1760 – 1786). Disputerade i Uppsala under professor Johan Gottschalk Wallerius.  Han deltog i arbetet med den första svenska farmakopén. Han var en av Apotekarsocietetens stiftare och dess andre ordförande. Tilldelades titeln assessor.

Olof Johan Cöster (1816 -37), Fredrik Theodor Martelleur (1837 - 59), Richard Lehman (1906 – 09) och Teodor Canbäck (1955 – 70) var alla ordförande i Apotekarsocieteten. Flera apotekare på Ugglan hade uppdrag som lärare för apotekarstuderande.

 

1817. Apoteket Nordstjernan

På 50 år hade inget nytt apotek anlagts i Stockholm. Motstånd att anlägga nya apotek fanns även då Carl Fredrik Plagemann ansökte om att få anlägga ett. Tack vare hans stora insikter i farmaceutisk kemi och beredning av läkemedel ansåg man att ”han kunde blifva nyttig för farmacie studerande, som i Stockholm beredde sig till undergående av provisors- och apotekarexamen”. Han fick därför ett personligt privilegium med beteckningen instruktionsapotek under villkor att han utan ersättning skulle meddela praktisk undervisning till yngre farmacevter som avsåg att avlägga examen. Instruktionsapoteket kan sägas vara ett förstadium till Farmaceutiska Institutet som grundades av Apotekarsocieteten 1837. Den första adressen var Westmanska huset. Apoteket flyttades 1829 till Drottninggatan 84 och 1858 till ett särskilt hus Drottninggatan 71 på Allmänna barnhusinrättningens tomt. En nybyggnad uppfördes på 

Entrén i början av 1970-talet

samma tomt 1911. Den utomordentligt påkostade inredningen i en egenartad klassicistisk stil av polerat päronträ tillverkades 1883. Delar av den finns utställda på Farmacihistoriska museet.  Apoteket Nordstjernan upphörde 1978 för att 2006 återuppstå i sin nya utformning på Mäster Samuelsgatan 49.

Bemärkta innehavare:

Carl Fredrik Plagemann (1817 – 1852) utarrenderade apoteket från 1833 och ägnade sig åt en mångsidig verksamhet. Förutom apoteksverksamheten biträdde Plagemann professor J.J. Berzelius vid dennes föreläsningar i experimentalkemi. Han var lärare vid krigsakademin på Karlberg, där han också anlade en brunnsinrättning. Han föreläste för lantmäterielever i geologi och mineralogi. Han anlade en fabrik för tillverkning av harts, terpentinolja och kimrök samt för tillverkning av gelatin av renhorn i Skellefteå och var direktör för salpetersjuderiverket i Umeå. I lokalen bedrivs numera restaurangverksamhet.

 

1878. Apoteket Svanen, Kungsgatan 15

Apoteket inrättades 1650 i Gamla stan på Svartmangatan 18. År1878 flyttade det till Regeringsgatan 63 och 1908 till Stureplan (Birger Jarlsgatan 19). Flyttningarna till och inom Norrmalm genomfördes av apotekaren Axel Murray. Svanen slogs samman med Vita Björn och flyttade 1989 under det senare namnet till Sturegallerian. Under mitten av 1900-talet var Svanen ett de största apoteken för allmänheten i Stockholm.

Namnet Svanen användes därefter inte som apoteksnamn förrän 2006 då det återanvändes för ett helt nytt apotek på Kungsgatan 15.

Bemärkta apotekare:

Samuel Ziervogel d.ä.(1656 – 1672)

Samuel Ziervogel d.y. 1710 – 1721)

Aegidius Ziervogel (1724 – 1741)

Friedrich Ziervogel (1751 – 1774)

Släkten Ziervogel innehade en betydande roll i det farmacevtiska och medicinska samhället i Stockholm under lång tid. Samuel Z d.ä. tjänstgjorde på ett apotek i Dresden då han kallades av änkedrottningen Maria Eleonora till hovapotekare och följde henne till Stockholm påföljande år. Han hade en våning på slottet. Genom giftermål med änkan till apotekaren på Svanen blev han ägare av detta. Av barnen (i andra äktenskapet) kan nämnas att Johan Martin blev livmedikus och adlad och Casper hovapotekare på Kronan. Samuel d y (i tredje äktenskapet) blev också hov- och fältapotekare under Carl XII efter sin halvbroder Casper. Samuel d y medföljde i det ryska krigståget och blev slutligen tillfångatagen i Poltava och därefter förd till Moskva, där han blev kvar i 12 år till sin död. Den tredje generationen av släkten Ziervogel på Svanen representerades av Samuel d.y. son Aegidus. Även han var hovapotekare och lade grunden till en ansenlig samling av zoologiska och mineralogiska föremål, vilka han överlät på sin son Fredrich. Denne är känd för att han följde med Linné på hans öländska resa, 14 år gammal. Genom giftermål blev han ägare av apoteket Markattan. Strax därefter sålde han Svanen och senare överlät han Markattan till sin styvson och ägnade sig åt de naturhistoriska samlingarna som han ärvt av sin far. Samlingarna skänktes sedermera till Vetenskapsakademien i Uppsala. Fredrichs bröder blev professorer men grenen Fredrich dog ut genom att hans tre barn inte nådde vuxen ålder.

Carl Göransson (1805 – 1831).
Under sin tid som Apotekarsocietetens ordförande (1821 - 1828) verkade han bl a för avskaffandet av de säljbara apoteksprivilegierna och införandet av en ordnad farmacevtisk undervisning vid en särskild läroanstalt. Förslag därom ingav han till Kungl Maj:t 1828. Han var emellertid för tidigt ute och mötte på motstånd både hos sundhetskollegium och hos sin egen organisation varför han avgick som ordförande. Hans efterträdare Carl Ulrik Sprinchorn (innehavare av apoteket Lejonet) förde frågan vidare och nio år senare inrättades Farmaceutiska institutet. De säljbara privilegierna avskaffades först 1873.

Senare har ett flertal innehavare av apoteket Svanen beklätt ordförandeposten i Apotekarsocieteten (ordförandeperioder inom parentes); Carl Olof Utterström (1831 - 60), Jean Jaques Braconier (1860 – 78), Knut Magnus Sjöberg (1915 – 30), Stellan Gullström (1930 – 40) och Arnold O. Wilund (1953 – 70).

 

1860. Apoteket Leoparden, Sveavägen 43

Apoteket är det andra i ordningen av i Stockholm anlagda apotek (1623). När det anlades hette det Markattan och låg på nuvarande Stora Nygatan fram till 1860. Då flyttade det till Stora Badstugatan 42 (som 1885 blev Sveavägen) och 1879 till nr 30.

År 1892 flyttades apoteket till lokaler på Tegnérgatan 16 och fick samtidigt namnet Leoparden. Markattan ansågs inte längre passande för ett apotek. Stora ombyggnader och renoveringar av inredningen utfördes 1932 och 1988. Redan 1995 var det dags för flyttning till ett bättre affärsläge på nuvarande adress.  I den förra lokalen är – inte helt ovanligt – en restaurang.

Den förste apotekaren var en skotte av friherrlig ätt vid namn Jacob Robert Robertsson a Struan. Han var med. och fil.dr, flyttade till Sverige och antogs 1614 som livmedikus till Gustaf II Adolf. Som tack för sina tjänster erhöll han privilegiet att öppna ett apotek i Stockholm. Redan ett år senare fick han också driva slottsapoteket.

Bemärkta apotekare var bland annat:

Johan Conrad Warmholtz (1705 – 1745) som med sina gedigna kunskaper i kemi samarbetade med bl a Urban Hjaerne. Linnaeus berättar att han vid ett besök hos Warmholtz blev väl omhändertagen och att han med fritt uppehälle fick ”lära sig grunden till pharmacien uti hans laboratorio”.

Fredrich Ziervogel (1773 – 1776) som också ägde apoteket Svanen och beskrivs där.

Carl Henric Salberg (1795 – 1797) praktiserade som kirurg och arbetade samtidigt på faderns apotek Morianen. Han avgick som fältkirurg i armén i Finland vid krigsutbrottet 1788. Han vikarierade därefter som fattigläkare i Klara och Kungsholms församlingar några år, varefter han avlade apotekarexamen och köpte apoteket Markattan 1795.

 

1889. Apoteket Örnen, Norrtullsgatan 6

Under slutet av 1800-talet var det en livlig utbyggnad av området kring Odenplan och inom det expansiva ”öfre Norrmalm” .

Bland annat tillkom Hamburgerbryggeriets nya lokaler vid Norrtullsgatan 1889 och Bergianska trädgården flyttade 1885 för att ge plats åt ny bebyggelse.

Två apotekare såg att det var en gynnsam framtid för området, nämligen innehavarna av apoteket Kronan på Stora Nygatan 5 och av apoteket Markattan på Tegnérgatan (senare Leoparden) och ville gärna flytta sina apotek dit. Kungl. Maj:t beslöt emellertid att ett nytt apotek skulle anläggas på Karlbergvägen 10.

 

Den förste innehavaren, Henrik Enell, innehade apoteket under 40 år. När ny innehavare tillträdde 1930 gjordes inredningen om totalt. Inspirerad av den på stockolmsutställningen

framförda funktionalistiska inredningsstilen fick skåp och hyllor

släta ytor av italiensk valnöt med sparsamma intarsior av zebrano och corallträ. Lådorna i lådfacken var tillverkade av ek.

Fasaden 1931 


Nästa stora ombyggnad ägde rum 1975 - 1976 då också en omfattande omdisposition av lokalytorna genomfördes. Apotekslokalerna var fördelade på tre våningsplan med en begränsad yta mot gatan.

Genom att grannbutiken, Jörnstedts klädbutik, upphörde kunde apoteket expandera i gatuplanet och slopa våningen 1 trappa upp. Planeringsarbetet ägde rum under första halvåret 1975 och ombyggnaden genomfördes i tre etapper med obruten butiksverksamhet utom en söndag. Nya rutiner prövades och introducerades, såsom s.k. direktreceptur (de allra flesta expeditioner skedde medan kunden väntade i apotekslokalen i st f att återkomma senare) och s.k. självval där kunden själv kunde plocka sina varor (vissa receptfria läkemedel och hudvårdspreparat mm) och betala i kassan. Rådgivning till självvalskunderna fanns tillgänglig ”på golvet”. Apoteket anordnade också informationskvällar för Läkarhusets läkare. Örnen var ett av tio apotek på vilka datorer infördes som expeditionsstöd i mitten av 1970-talet.

 År 1995 flyttade apoteket till den nuvarande adressen på Norrtullsgatan. Utvecklingen av bl a självvalssystemet hade lett till behov av större fria ytor för kunderna som inte kunde tillgodoses i de gamla lokalerna.

Örnen hade fram till 1980-talet förlängt öppethållande på vardagar, lördagar och söndagar.

Fram till 1982, alltså på drygt 90 år, hade apoteket haft fem innehavare/chefer. Därefter har bytena var betydligt tätare.

Bemärkta innehavare:

Förste innehavare var Henrik Enell (1890 – 1929) som tillträdde apoteket 40 år gammal i fastigheten som han själv ägde. På sin tidigare arbetsplats i Alingsås hade han vid sidan av apotekstjänsten bedrivit ”en ganska betydande odling af medicinalväxter”. Enell hade i samband med studietiden tjänstgjort på Farmaceutiska Institutet som amanuens och i övrigt haft olika befattningar av laborativ karaktär. Dessa kunskaper kom väl till pass när han senare medverkade i farmakopéarbetet och liknande publikationsarbeten.

Hans tjänster användes också inom apotekarkåren. Han var bl a ledamot av Apotekarsocietetens direktion (styrelse) under 15 år varav två som ordförande, och i Farmacevtiska föreningens ledning under 20 år.

Hans flit tog också många uttryck i kommunala engagemang. Han var medlem av Adolf Fredriks kyrko- och skolråd. Efter delningen av församlingen var han i den nya Gustav Vasa församlings kyrkoråd ledamot och kyrkvärd samt kassaförvaltare i dess skolråd. Han var ledamot av stadens hälsovårdsnämnd och dess fattigvårdsstyrelse, bevillningsberedning och taxeringsnämnd. Inte nog med det han var under 12 år stadsfullmäktig, ledamot av hälsovårdsnämnden, och ordförande i dess upphandlingskommitté, kassadirektör vid Epidemisjukhuset och styrelseledamot i S:t Görans sjukhus och senare där ordförande och kassadirektör.

Han var vidare styrelseledamot i Nordstjärnans mineralvattenfabrik och i Rydö bruks- och fabriksaktiebolag och ”utöfvade en rätt betydande författarverksamhet”. Han var ledamot av Läkarsällskapet och tilldelades RNO 1901.

Harald Nilsson. (1942 – 1963). Fil lic i kemi. Han var lärare vid Kungliga Farmaceutiska institutet och föreståndare för Statens farmacevtiska laboratorium

Börje Alm  (1963 - 1970). Chef för Militärapoteket och ledamot av Astras styrelse.

 

1908. Apoteket Mården, Odengatan 30

De första åren på 1900-talet beslöts att anlägga sju nya apotek på malmarna. Ett var Mården som öppnades 1908 i hörnet av Surbrunnsgatan (nr 28) och Tulegatan. Förste innehavare var C.F.V. Schimmelpfennig född i Linköping och son till en från Preussen invandrad skräddarmästare. Apoteket flyttade 1995 till ny adress på Odengatan. En omfattande ombyggnad ägde rum 2006.

Fasad ca 1975                                                                     Mården finns kvar 2009 


 Officin 1906


1911. Apoteket Stenbocken, Odengatan 106

Apotekslokalen inreddes i det nybyggda huset i en för tiden enkel stil, en blandning av jugend och klassicism, med polerad ljus mahogny. Arkitekt var H.Rahm. Över hyllfacken fanns en fris med björklövsmotiv och stenbockshuvuden utförd av Harald Notini.

Apoteket svarade för leveranserna till S:t Görans sjukhus innan de övertogs av sjukhusapoteket där.

Apoteket blev bara 70 år gammalt då det upphörde 1981 i samband med flyttningen av apoteket Draken till den gamla postlokalen i korsningen Karlbergsvägen/Torsgatan.

Hörnhuset Torsgatan/Odengatan troligen 1929.

Bemärkta innehavare:

Gustaf Bergh (1922 – 1928). Doktorerade vid universitetet i Marburg, var lärare vid Farmaceutiska Institutet, VD för Apotekarnes Mineralvattensfabrik, ordförande i Farmacevtiska föreningen samt ledamot av Läkarsällskapet.


1924. Kronan, Vanadisvägen 18, nedlagt 1978

Karl den XI meddelade 1693 tillstånd för änkedrottningen Hedvig Eleonaras hovapotekare Casper Ziervogel, som hon önskade ”förhjälpa honom till erhållandet af ett eget apotek”, att öppna ett apotek tillgängligt för allmänheten. Den första adressen var Storkyrkobrinken 3. Kronan övertog för en tid leveranserna av medikamenter till hovet från Lejonet. Efter slottsbranden var apoteket beläget på en rad andra adresser i Gamla stan tills det flyttade till Vanadisvägen 18. Kronan upphörde 1978. Namnet finns i Stockholmsområdet även på apoteket i Sundbyberg.

Bemärkta innehavare:

Casper Ziervogel (1693 – 1701) blev Karl XII´s hov- och fältapotekare. Han dog under krigstjänst i Livland.

Petter Eberhard Georgii (1715 – 1725) blev också utnämnd till hovapotekare .

Johan Christian Georgii, son till föregående (1768 -1780), föreståndare fr 1750). 1753 lasarettsapotekare på Serafimerlasarettet. Hovapotekare.

Georg Eberhard Georgii, son till föregående (1781 – 1804). Hovapotekare och hovmedikus. Drev också apoteken i Drottningholm och Gripsholm.

De flesta innehavarna av apoteket Kronan anlitades för kåruppdrag och många var ledamöter av Läkarsällskapet.

Porten till apoteket Kronan strax efter flyttningen då den påkostade skylten nedmonterades för att sättas upp i Farmacihistoriska museet


1928. Apoteket C W Scheele, Klarabergsgatan 64

I en motion i Stockholms stadsfullmäktige1926 föreslogs att ett apotek borde anläggas i anslutning till Stockholms centralstation. Skäl var den ökade folkmängden och resandet.

Även om innehavare av de närmast liggande apoteken inte visade någon förtjusning beslöt K.Maj:t  1928 att ett apotek skulle inrättas på Vasagatan. Det öppnades på nr 12 i hörnet av Vattugatan i maj 1929

1965 var det dags för ett nytt som är det nuvarande. Det centrala läget gjorde att apoteket kom att bli det som haft den största tillgängligheten. Det har faktiskt aldrig varit stängt sedan det öppnade 1929 (med undantag för några timmar då man bytte datasystem). Närheten till tåg och flygterminal har också gjort att apoteket fungerat som central och leverantör för vacciner och sera, udda livsviktiga läkemedel och som akutlagerhållare vid stora olyckor o likn.

I mitten av 1970-talet disponerade man inte hela den nuvarande ytan på Klarabergsgatan. För att kunna få större yta för försäljningen av receptfria läkemedel hyrde man en lokal under apoteket med ingång från Vasagatan. Där inrättades det första apoteket i Stockholm med s k självval m a o kunden kunde själv plocka till sig den vara den önskade sig och begära råd vid behov. En modell som sedan vartefter blev förhärskande på apoteken. Vasagatsbutiken upphörde när lokalytan i huvudbutiken kunde utvidgas.

Inredningen i det första apoteket var efter tidens mode relativt enkel i utformningen och kanske förebådade den några år senare typiska funktionalistiska stilen. (jfr Örnen). Officininredningen var utförd av ljus och mörk mahogny och sparsamt med inläggningar. Inredning utförd i klassicerande stil med inläggningar av Carl Malmsten.

När apoteket flyttade till ny adress hade ett nytt standardiserat modulsystem börjat utvecklas och tas i bruk, vilket inte gav utrymme för så mycket individuella stilar. Färger och träslag kunde dock skilja inom ett begränsat urval.


Interiör 1929                                                                 Fasad 1974 


1928. Apoteket Tigern, Upplandsgatan 18

Redan 1904 gjordes framställningar om att anlägga ett apotek vid Tegnérlunden för att tillgodose den i området växande befolkningens behov. Men först 1926 togs ärendet upp för vederbörlig beslutsprocess (parallellt med C.W Scheeleärendet) som ledde till att Kungl.Maj:t föreskrev att ett apotek skulle inrättas. Det öppnades i maj 1929 och fick en i apotekssammanhang mycket kort historia. 1967 avvecklades det i samband med att huset revs.  I byggnaden som därefter uppfördes finns numera en Seven Elevenbutik.

 Apoteket Tigern i hörnet Upplandsgatan/Rådmansgatan från 1930-talet.

 

1929. Apoteket Draken, Karlbergsvägen 43

Flyttade till Karlbergsvägen/Torsgatan 1981.

Entrén till Drakens första lokal Karlbergsvägen 55          Den nuvarande adressen, som tidigare hyste 
                                                                                          ett  postkontor      
                                                                                                                     


1968. Sabbatsbergs apotek, Dalagatan 9 - 11

Sabbatsbergs apotek med expedition till allmänheten öppnades 1968 (s k expeditionsapotek EA). Ett apotek för att försörja den interna sjukhusverksamheten (SA) fanns apotek redan 1886. På den tiden var dock sjukhusen tvungna att köpa sina varor genom ett stadsapotek Detta var Nordstjernan till 1930 och därefter Tigern till 1965, då Stockholms stad fick rätt att själv svara för inköpen. Apoteksbolaget övertog EA 1971 och SA 1987. Enheterna slogs samman 1991. Genom landstingets omstrukturering av akutsjukvården 1993 reducerades kundunderlaget successivt. Apoteket avvecklades 2004.

 

1999. Apoteket Orfeus, Holländaregatan 4

 

 2006. Apoteket Svanen (Nya), Kungsgatan 15 


 2007. Apoteket Nordstjärnan (Nya), Mäster Samuelsgatan 49

 

 Apoteket Shop lanseras

1997 började Apoteket AB lansera en apoteksform med en begränsad service i så motto att där inte tillhandahölls receptbelagda läkemedel. Sådana enheter, benämnda Apoteket Shop, bedömdes kunna avlasta de vanliga apoteken och kunna tillämpas på större tätorter. Det första i Norrmalm startade 1999 då Ugglan omvandlades till Shop. Servicen med receptbelagda läkemedel överfördes till ett nytt apotek (Orfeus) i anslutning till Cityakuten.  Därefter har ytterligare tre Shop-apotek anlagts i området.

 

2005. Apoteket Shop, Sergelgatan 29

 

 2006. Apoteket Shop, Hamngatan 10 -14

 

 2007. Apoteket Shop, Kungsgatan 51

 

ADDENDUM (september 2013)

Avsikten med sammanställningen var att belysa apoteksutvecklingen i Norrmalm fram till omregleringen av apoteksväsendet, vilken gällde f o m 1 juli 2009. Det har där efter tillkommit oväntat många nya apotek i området. Nästa viktiga tidpunkt var halvårsskiftet 2013 då det blev tillåtet att sälja apotek som nya aktörer köpt. Det har därför bedömts intressant att göra ett tillägg och nämna om de apotek som tillkommit efter omregleringen och vilka som i augusti 2013 var i drift samt vilka aktörer som apoteken då fördelade sig på.


Följande apotek har tillkommit:

Sabbatsbergs sjukhus, Dalagatan 9-11, Kronans Droghandel
Centralstationen, Kronans droghandel
NK Hamngatan, Apoteket AB
Sergelgången 14, Sergel, Apoteket AB
Sveavägen 24 – 26, Katten, Apoteket AB
Norrlandsgatan 7, Gripen, Apoteket AB
Klarabergsgatan 33, Apoteket Hjärtat
Mäster Samuelsgatan 49, Apoteket Hjärtat
Åhléns city, Klarabergsgatan 50, Apoteket Hjärtat
Vasagatan 27, Lloyds
Centralstationen, Lloyds
S:t Eriksplan 4, P/S Apoteket, Lloyds 

Pub Boots, Hötorget 15 upphörde sommaren 2012.
Fox farmaci, Vasagatan 40. Öppnat 2009 och flyttade 2011 till Upplands-Väsby.

Antalet apotek i Norrmalm har sedan omregleringen således ökat med 12 st. = 109 % jämfört med 37%  i hela landet. Samtliga nya apotek utom tre ligger söder om Kungsgatans norra sida.


131106 Apotek 1131106 Apotek 2

11 apotek 2009                                                                23 apotek 2013


Ägadeförhållandena i augusti 2013 för apoteken på Norrmalm fördelas enl. följande:

Apoteket AB (9 st.)
-
Ugglan
-
Svanen (franchise)
-
C.W.Scheele
-
PK-huset
-
Kungsgatan 51 (franchise)
-
Sergel, Sergelgången 14
-
Katten
-
Gripen
-
NK              

Apoteksgruppen (2 st.)
-
Orfeus (stängt en period 2012-13, öppnat med ny ägare augusti 2013)
-
Draken

Hjärtat (5 st.)
-
Mäster Samuelsgatan 49
-
Sergelgatan 29
-
Klarabergsgatan 33
-
Klarabergsgatan 50
-
Norrtullsgatan 6

Medstop (2 st.)   (Uppköpt av Kronans droghandel våren 2013)
-
Leoparden
-
Mården

Kronans droghandel (2 st.)
-
Sabbatsbergs närsjukhus
-
Centralstationen

Doc Morris (2 st.)   (Namnändrat till Lloyds)
-
Vasagatan 27
-
Centralstationen

Enskild ägare (1 st.)   (Uppköpt av Lloyds)
-
P/S apoteket

 Summa 23 st.

Tillägget är utarbetat i samarbete med min kollega Jan Ernberg.


Källor

Sveriges apotekarhistoria, 7 band. A. Levertin m fl. Stockholm 1910 -71.
Farmacihistoriska museets arkiv
SCB statistik
Stockholms kommun – Wikipedia 

Bildkällor:

Tillberg: Lejonet, fasad 1990, Kronan - porten, Draken - nya lokalen
Rönmark: Morianen
Jonsson: Kronansymbolen
Farmacevtisk Revy: Mården - officin 1906, C.W. Scheele - interiör 1929
Stockholms stadsmuseum: Morianensymbolen
Egna eller ur Farmacihistoriska museets arkiv i övrigt

 

 Leif H.Eklund 2012/2013







© Adolf Fredriks historiegrupp 2007 – 2014